Fan! Nu börjar jag känna mig risig. Jag gick i morgonrock hela dagen, kände mig äckligt lat när städerskan röjde runt i varenda vrå med kvasten idag.

Tvillingarna kom och de verkar ha ett sjätte sinne för att veta om man känner sig det minsta svag. Detta använder de alltså INTE till vår fördel. 😉 Ethan var jättearg och ville ha ”någonting” från köket, vi fick aldrig reda på vad det var. Trots sprängande huvud kom jag på att hämta en hatten med ett långt flamingohuvud och satte den på Andy. Sedan lekte vi med persiennerna och Andy tyckte jag var ett geni. De är lätta att hantera och distrahera (än så länge). Upprullandet av en persienn kan ha en förtrollande verkan. Att ta av och dra på mina strumpor kan vara det skojigaste i hela världen. Barn och deras små hjärnor…

På kvällen väntade ändlösa drivor med disk och sen var vi tvungna att packa för San Diego. Andy frågade om jag ville åka trots sjukdom men jag bestämde att inget fick stoppa oss.

flamingo hatt

”Glad i hatten”. När man är sur får man ta på sig denna hatt och vips så skrattar alla och ler och då är det omöjligt att inte smittas. Funkar bättre än Gullan Bornemark.

Annonser