Så var jag i Austin, Texas igen! Lagom till skitvädret i Sverige började. Men vilken höst vi har haft i Svedala! Kunna sitta ute på (inglasad) balkong i november.

Rara moster skjutsade mig till Arlanda och vi missade precis en bilolycka som stoppade hela trafiken. Dock var inte samma sak fallet med cabin crew som fastnade där ute på vägen. Och dumma mej som trodde de kom tidigt till flygplatsen ”för säkerhets skull” som alla andra. Så planet blev försenat bara för det, men jag hann precis med min nästa flight i New York även om det var tajt.

Planet var bara halvfullt så man kunde bre ut sig ordentligt, aaaah. Allt gick mycket smärtfritt. Förutom att jag hade themet till Teskedsgumman på hjärnan HELA resan. Japp, 16 timmar av ”pock pock pock pock porock-pock-pock-pock plick plock-pock-pock plock”. (Feck, nu fick jag den på hjärnan igen!) Det var för att jag och morsan glott på den på Youtube innan jag åkte, eftersom vi hamnat i en nostalgisk julkalenderfas.

När jag kom fram var vädret som en regnskog. Jag möttes av min finaste på flygplatsen såklart och vi åkte direkt till huset.

Katterna kom ihåg mig! Verkade det som i alla fall. Den grå katten brukar nämligen kuta svansen av sig när det kommer nya människor dit, men den kom fram till mig som om jag aldrig varit borta. Jag var inte så trött och Andy och jag kunde till och med äta en stor middag innan vi stupade i säng.

ragdoll katt

Lakritsglass och Aprikosglass brukar jag kalla dem. Eller ibland Maja Gräddnos och Myggan. Andy kallar jag för allt möjligt.

ragdoll katt

Annonser