Har ni någonsin varit hos en massör som, i stället för att ta i med hårdhandskarna som man skulle behöva, smeker ryggen? Man liksom bara, ”du, sova kan jag göra hemma!” Det är förvånansvärt svårt att hitta någon som verkligen knådar nuförtiden. Hos naprapaten får man ligga med TENS-prylar i en kvart. Sedan när blev massageyrket passiv inkomst?

Men nog med klageriet! Nu har Andy hittat en jätteduktig massös som verkligen ”goes to town”. Rekommenderad av allas vår favoritdoktor, kiropraktorn (ni vet, han som är en snällare version av Bruce Campbell). Och jag måste säga att det är oändligt mycket lättare att hitta vad man söker här i USA vad gäller vård. Förmodligen eftersom utbudet är större. Priserna är ungefär som hemma.

Jag måste medge att jag blev lite chockad först. Vi möttes av en ung tjej med sydamerikanskt utseende. Kurvig och lättklädd – hon hade på sig ett tajt linne där brösten nästan föll ut. Åtsittande brallor och höga stövlar. Lite fnissig och flummig. Behandlingsrummet doftade starkt av rökelse och värmeljus, belysningen var dämpad och mysig och musiken som spelades ur den lilla stereon var… sexig for lack of a better word. ”Jag har haft så himla ont hääär!” skrattade hon och pekade på sin rumpa. Jag blev lite lätt skrämd och Andy fick bli behandlad först.

Massagen var ganska ond. Just the way I like it. Den tjejen har ingen bakmaskin hemma kan jag säga… Efteråt var man som en bankad köttstek. Mörad.

Annonser