Jag trodde inte att det skulle vara så, men det är en speciell (konstig/cool/härlig) känsla att vara gift. Andy och jag tittar på varandra ofta och säger: ”Vi är gifta!” Eller också säger till exempel han: ”Du… du är min fru!” som för att liksom påminna oss.

Tillbaka i Austin kände vi att vi måste hitta på och göra något. Så vi gjorde en ny utflykt till ankdammen vid Arboretum med tvillingarna, Mike och Andys mamma (som nu är min svärmor på riktigt). Kul för barn och skönt för vuxna att komma ut lite i friska luften. Denna gång såg vi säkert ett 20-tal sköldpaddor. (Numera kan jag säga sköldpadda på 17 språk – lite partytrick sådär.) Lille Ryan blev rädd, både för paddorna och en stor, rödnäsad gås som Andy var tvungen att skrämma bort genom att göra sig stor. Vi matade ankor med buttpieces på toast (alltså smörgåsens ändbit för den vägrar ungarna äta). Jag kastade små bär som studsade på sköldpaddornas skal. Jag är faktiskt ganska träffsäker på något underligt vis (det är okej att skryta om saker som inte spelar någon roll). En gång träffade jag t.ex. min pappas öppna mun med en brödbit som jag kastade tvärs över matbordet. En annan gång stod jag på andra våningen på en balkong hos mitt ex och kastade en vattenballong rakt ner i en papperskorg på andra sidan gården. Ni skulle sett hans min, han hade hållit på och försökt hela dagen. 🙂

Andy är väldigt glad att jag kommer med sådana här idéer. Annars skulle man bara sitta inne hela tiden. Hans förra fru var bara intresserad av att göra vuxensaker med barnen, typ gå på rockkonsert. Lite konstigt.

Duck pond arboretum Austin Texas

rödnäsad gås

Den här tycker i alla fall jag är läskigare än sköldpaddor.

vattensköldpaddor Austin Texas

Ååååh, de leker tåg!

Sen åkte vi hem för att ha grillfest. Andy åkte och handlade mat medan jag och hans mamma var kvar i huset och passade barnen. ”Är det verkligen okej för er?” hade han frågat oroligt. ”Tror du inte att två vuxna flickor kan ta hand om två små barn?” snäste mamman. Vi var ganska stränga. ”Underligt, det verkar inte som om man har sagt ‘nej’ till dem så ofta, de verkar inte vara vana att man säger till dem,” funderade hon. Som vanligt fick Ethan utbrott och låg på golvet och sparkade och tjöt argt. Då bara tittade vi på varandra, log och ryckte på axlarna.

Vi gick ut i trädgården allihopa och då hittade Ryan en liten ödla som höll på att drunkna i Mikes gamla eremitkräfteakvarium som står därute. Så denna dag räddade vi faktiskt ett liv. Tänk att det finns bråte överallt i detta hem, till och med utomhus! Jag sprutade nästan ner hela gänget med en trädgårdsslang och sen när vi grillade sköt jag iväg en massa champinjoner från ett spett rätt ner i mammans vattenglas. Träffsäker som sagt ja, hrrmm. Hon bara skrattade och skrattade. Kul att kunna glädja. 🙂 Hon är som en rolig, fnittrig tjejkompis.

19a

Annonser