På sommaren i Texas vill man helst inte göra alltför mycket som involverar att man rör på sig. Men när en liten övergiven fågelunge hoppar omkring på marken och piper så kan man ju inte bara lämna den. Högt uppe i den stora eken kunde man skymta ett bo. Det måste varit därifrån pippin kom, eller?

fågel marken

sparv kan inte flyga

35 grader eller inte, fågeln måste räddas! Fram med stegen, handskar, en tupperwarelåda och massa frön. ”Ramla inte ner och bryt ryggen och dö nu!” hojtade jag till Andy nedifrån marken. Han klättrade högre och högre upp för den rangliga stegen. ”Ingen fara, jag håller i… AAAAAAAH!”

Hela boet var fullt med fireants som började vittra människa och gjorde sig redo för attack. Snabbt ner igen, försiktigt med fågeln fortfarande i ena handen. Inte en skymt av föräldrarna dock och ingen frisk människa sätter väl en stackars liten bird som inte kan flyga i ett bo fullt av ilskna myror. 😉

fågelfrön

stege träd

Innan vi tog fram hela stegen och allt skulle vi ha använt redskapet framför andra – Google. Där kunde vi läsa att hjälplösa småfåglar ofta kan lämnas på ett säkert ställe på marken så hittas de av föräldrarna. Eller så lär de sig mirakulöst att flyga helt av sig själva inom några timmar. Sagt och gjort, vi fixade ett låtsasbo på marken och när vi tittade ut lite senare var fågeln borta. (Förhoppningsvis inte uppäten av en kalkongam.)

Vid det här laget hade Andy, killen som typ föddes med värmeslag, nästan svettats ihjäl. Han gick in och tvättade av sig, sen kom han ut och visade mig sitt vänstra finger. Diamanten på vigselringen hade fallit ur!

Screen Shot 2015-05-12 at 8.27.07 PM

Kanske var fågeln som körde det här tricket?

 

 

28 jn 14

Annonser